Inget bra....

Mår inget bra. Börjar bli sjuk känns det som. Inatt hade jag svårt med andningen. Huvudet värker och jag svettas och har feber. Hoppas det inte blir värre! Det orkar jag inte med. Vill inte behöva syrgas eller antibiotika eller nåt sånt. På onsdag ringer Ewa från mottagningen och kollar läget. Henne gillar jag i alla fall. Hoppas hon är lika trevlig som vanligt och bryr sig OCH lyssnar vilket ingen annan verkar göra.

I ringde nyss. Våran kontakt var inte avslutat som tur var. Behöver dem. Men de har inte tid med mig nu och träffa mig och så. Det får jag väl acceptera. Hon tänker på mig i alla fall och ska hjälpa mig med skolan till våren och med kontakt med ätstörnings-enheten. Vill ha min diagnos på papper nu!

Nu ska jag ner och duscha. Orolig att jag ska ramla ihop så mamma ska vara med nere i källaren. men vad kan hon göra? Ramlar jag så ramlar jag.... Men det är lite tryggt. Lite nervös för morgondagen då jag ska vara ensam hemma med djuren. Mamma jobbar, pappa med och Simon. Man vet ju aldrig när det händer, det bara händer! Och vi vet ju inte hur länge jag är borta eller om jag gör mig illa. Läskigt. Kanske är larvig, men jag är rädd. Dels för att jag inte vet vad det beror på och så. Inget farligt sa ju Björn. Men det sa inte neurologen idag åt mamma. Hon sa att de måste fortsätta utreda.

Nä, nu beger vi oss ner och tar en dusch. Eller JAG! Det gör så himla ont i revbenet av att duscha med... Suck!


Kram