Livet gör sjukt ont just nu... Så ledsen. Allt känns verkligen svart och meninglöst. Tårarna bara rinner. Klagar - jag vet! Men det måste jag får göra. Jag orkar inte vara stark hela tiden. Så nu låter jag tårarna rinna... Lättar lite. Vill bara ut i skogen och skrika och slå på ett träd eller nåt! Gör så ont i mig! Om jag ändå orkade gå en promenad. Som jag gjorde förr! Gå av mig lite ilska och frustration. Gå och lyssna på musik och få nya krafter. Men det går inte nu. Jag orkar inte helt enkelt. Känns som om jag ska spricka. Det gör ont!!! Jag vill ju leva. Det vill jag. Men just NU känns det svart och hopplöst. Känner mig så fruktansvärt ensam. För några år sedan skulle jag med största sannolikhet skurit upp mina armar eller försökt ta mitt liv i en sådan här situation. Men det är snart sex år sedan jag gjorde mig själv illa och det är jag jäkligt stolt över! Ungefär 10 års självskadebeteende....! Men jag klarade mig ur det och överlevde mot alla odds - många gånger! Nu finns inte tanken kvar i mitt huvud. Det är en fas som är förbi. Ärren på mina armar och ben är det enda som finns kvar av den tiden.
Jag vet att ångest inte är farligt. Det är vad man gör när man har ångest som kan vara farligt! Men det kan jag hantera nu. Man får gråta och vara ledsen. Man får skrika och säga att man inte orkar mer. Man får ge upp - för en stund! Lägga sig i sängen och sluta existera för en stund. Men INTE göra sig illa. Det är skillnaden.
Nu känns det lite bättre... Om än LITE...! Pratat med min fina mamma en stund nu. Jag har gråtit och skrivit.
Idag var sista dagen på antibiotikan. Skönt! Sista dagen LAH var här! Men vet ju inte om det hjälpt.. febern blitt högre igen. 38,6 och mår inte alls bra. Undra vad infektionsproverna visar...
Min PICC-line började blöda förut.. Skumt... Men nu är dem omlagd igen!
Saknar min port! Den jag har nu är ju ur funktion. Stopp i systemet! Vill nog ha en ny.. Stör mig på PICC-linen!
Igår kväll hade jag fullt upp med att få upp sockret till en okej nivå. Låg på tre och det tog två timmar att få upp den till en okej nivå så jag vågade somna. Men vid två-tiden inatt låg det på 6,8 och jag vågade pusta ut. Somnade vid tre. Sen så har jag sovit mycket idag. Ovanligt mycket! Känns som det är nåt på G - igen! Men det får vi inte tro ju!
Köpt inredning till mina garderober här hemma idag. Så imorgon ska jag försöka göra fint där inne! Bra vettni! ;)
Ska nog sova tidigt ikväll om jag kan... Ska snart ta nattisarna... ligga och läsa en stund tror jag!
Nu känns livet lite lättare igen.
Mig blir ni inte av med så lätt ju! Tyvärr!
Kram Sandra
SANDRA
söndag 6 april 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bloggarkiv
-
▼
2014
(146)
-
▼
april
(29)
- Godmorgon!!!
- Kväll igen....
- Ångest...
- Livet.....
- Kroppen strejkar!
- Fredag den 25 april 2014!
- Så bra det kan vara just nu....
- K.A.O.S
- Onsdag den 23 april 2014!
- Nu är Påsken över...
- Några enkla rader från mig...
- Klokt eller ej... Spelar ingen roll!
- Påskdagen....
- Påskafton 2014!
- Långfredag!
- Inga ord....
- Tisdag den 15 april 2014!
- Mörkt - Men inte nattsvart!
- Mycket gnäll från min sida... Sorry!
- God eftermiddag!
- Ny dag. Nya möjligheter.
- Hm....
- Uppdatering..!
- Blandat innehåll!
- Livet gör ont ibland...
- Lördag den 5 april 2014!
- Hemma....
- Hemgång idag....
- Lite blandat...! Allt och inget....
-
▼
april
(29)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar