Ett tag sedan...

Hemma hos mor och far igen..... Inte skrivit på några dagar som ni märkt. Inte för att jag mått dåligt utan för att jag har försökt leva livet fullt ut! Eller så gott det går när det är som det är. Men haft helt underbara dagar tillsammans med min bästa vän Sanna och hennes hund Medusa. Två nätter sov vi i farmors och farfars hus på landet. Sanna och Medusa trivdes som fisken.... Men jag? Sådär. Vill ha lite mer action. Men visst, vi hade skitmysigt och så. Spelade spel. Monopol. Och jag måste bara få skryta lite - jag vann 2 gånger över Sanna! Mäkta stolt! :-P Sug på den du Sanna! Var även och gjorde lite äventyr på söndagen. I måndags åkte vi hem till mig i Linköping och där var vi tills idag. Haft superbra dagar med Sanna. Visst, jag mår skit. Men jag försöker att inte lägga så stor vikt på det utan att leva i nuet. Kan inte göra så mycket åt måendet nu. Det är som det är. Bara att acceptera. Fysiskt mår jag rätt dåligt. Lungorna börjar krångla rejält igen. Inte blivit bra efter förkylningen. Tog ju en intensivkur av kortison i fem dagar. Hjälpte inte. Lite kanske. För fick svårare att andas nu igår igen efter att ha sänkt dosen igen. Ewa skulle ha ringt mig efter att ha pratat med min läkare i måndags. Men det har hon inte gjort. Har ganska svårt att få luft och när jag säger det så har jag verkligen svårt att andas. Men det hjälper inte att få panik. Då blir det bara värre. Ta det lugnt. Försöka andas lugnt. Lättare sagt än gjort ibland.... Men enda sättet. Tror det är lunginflammation eller något liknade. Känns så. Men vet inte.

Pratade med psyk idag. Gick okej. Men hon vill få mig inlagd. Men nix. Never. Det går jag inte med på. Vi delade lite. Sänker Risperdalen till 2 mg och sätter in Seroquel Depot 150 mg till natten istället. Imorgon ska jag börja med det. Hoppas det funkar att sänka Risperdalen. HOPPAS!!! Skulle även höja seroquelen vartefter. Hon blev uppenbart bekymrad när jag sa att jag var i lägenheten. Lite lugnare när jag sa att jag hade en kompis med mig. Men hon ville ändå ringa mamma. Men det gjorde inget. För det ville jag också. Hon förklarar bättre. Andrea sa åt mamma att hon känner sig så maktlös. LPT skulle inte hålla. Hon vet inte hur hon ska hjälpa mig. Men det är lugnt. Jag kämpar på!!!

Skriver mer imorgon!!!


Stor kram!!!