Hatar folk som krånglar!!!

Hatar folk som krånglar för tillfället! Jag är ju sjuk. Jag har en allvarlig lungsjukdom. Det vet alla. Och jag behöver mycket hjälp. Det vet dem flesta. Och att bo hos mina föräldrar nu underlättar både för dem och för mig. Jag svimmar ofta och gör mig illa. Jag har svårt att äta när jag är ensam. Jag orkar inte gå och handla. med 42 % lungkapacitet orkar man inte så himla mycket. Kånka och bära stora kassar och gå fram och tillbaka till affären, det skulle vara vad jag orkade med. Knappt det. Sen så har jag ju min adhd. Den ställer till ett för mig ibland. Blir rätt lätt kaos i mitt liv om ingen hjälper mig att strukturera upp vardagen. Om jag inte har någon att vända mig till. Behöver hjälp med skolan, papper som ska lämnas in till myndigheter osv. Men nu har jag tre veckor på mig att bestämma om jag sk flytta hem till mig i Linköping för gott. Själv. Eller om jag ska fortsätta bo oss mina föräldrar tills jag piggnar till. Om jag väljer det första alternativet så får jag  ha NPS-Teamet kvar. I och E. Om jag väljer att bo hemma ett tag till eftersom jag må skit rent utsagt, så får jag inte ha I och E kvar. Dem kommer två timmar i veckan till mig. Tycker ni att jag ska flytta hem för två timmar i veckan? Resten av tiden är jag själv. Jag ska få boende-stöd. De ska hjälpa till lite med maten och städande. Någon timme om dagen. Jag har tillräckligt med bekymmer som det är redan och jag behöver inga fler - tack! Min handläggare på socialen sa att vi skulle börja med att jag bodde hemma onsdag till fredag till en början och se hur det går. För på onsdagar har jag tid med Ingrid och på fredagar med Enise. Och då hade vi planerat att boende-stödet skulle komma en stund på kvällen och sen vid lunch för att laga mat. Men jag känner att jag mår skitdåligt både i kropp och själ. På lungmedicin sist höll jag på att svimma. Blir helt plötsligt yr, illamående och jag liksom är inte närvarande. Hann att sätta mig sist iallafall. Men det är inte alltid jag gör det. Skadat många kroppsdelar pga. svimningarna. Känner mig osäker på att vara själv när jag mår såhär. Och DÅ blir jag av med Ingrid och Enise. pga jag är sjuk. Somatiskt. Jag fattar väl att allt handlar om pengar. Men det handlar om individer också. Fler och fler får diagnosen ADHD, därför få de utöka som verksamhet. Men det finns inga pengar. Men ska jag behöva lida för att kommunen är snål och jag tänker på mitt eget bästa? Känner mig själv bäst. Varför inte ha Ingrid och Enise vilande tills den dagen jag flyttar hem? Istället för att söka om på nytt och få nya personer. Jag har svårt med sånt och det vet dem mycket väl. Jag är riktigt förbannad nu. Självklart finns det andra som vill ha min plats men jag behöver den med! Dem behöver för fan inte röra till allt! Det blir ännu mera kaos i mitt liv då! Orkar inte! Monica, handläggaren och jag kom ju på den lösningen jag skrev o förut men nu har hon bytt tjänst men kommer tillbaka. Då har I och E kontaktat handläggaren jag bara ska ha över sommaren. Tycker dem kör över mig helt. De fattar nog inte hur sjuk jag är.Egentligen. 


Kram Från en Arg Sandra