Carpe Diem!

Livet är faktiskt som en dans på rosor. Det är bara dem där jävla taggarna som man trampar på som gör ont, annars är livet rätt underbart tycker jag! Insett det nu efter alla år. Jag vill leva! Men jag vill leva ett friskt liv och det gör jag ju inte nu och kan inte göra något åt heller... Har lärt mig att man inte, absolut inte kan lita på andra människors ord. Dem håller det inte ändå! Jo, en del.... Men dem är lätträknade. Har vissa underbara människor i mitt liv som jag kan lita på och som jag älskar och som jag vet älskar mig. Det känns bra. Men jag har ett bra självförtroende men urusel självkänsla... Den måste jag jobba på. Men inte ikväll. För nu ska jag sova. Kram och godnatt! Carpe Diem mina vänner!