Lagom mycket...

Har legat och kollat på film nu ikväll. Blidde C/O Segemyhr. Koncentrera mig lagom mycket. För en sån dag är det idag. Kan inte koncentrera mig så bra. Mycket tankar och känslor ivägen. Men det är lite bättre än igår då jag bara ville försvinna och TRODDE jag skulle göra det också. Kanske jag gör, men jag vill inte. Inte just nu. Tycker livet är orättvist. Men önskar ingen annan det jag går och har gått igenom. De är för mycket. Det är för smärtsamt. Samtidigt vet jag att folk har det mycket värre än vad jag har och att jag är en riktig gnällspik. Men sån är jag.

Försöker hålla skenet uppe ska ni veta. Men det är inte alltid lätt att vara stor och stark.... Jag känner mig liten och svag ibland... Och ibland kan jag orka för två. Just nu räcker min ork till att hålla mig vaken och varasånär trevlig och social. Men är anti till sjukhus och allt skit. Önskar jag kunde vakna upp ur dennna mardröm. Hoppas verkligen mamma och jag kommer iväg till solen i januari... HATAR denna årstid. Verkligen hatar. November är den värsta månaden på hela året. Kanske har sina orskaer... Men efter Jul brukar det vända. Börjar gå in i en deppression nu tror jag. Då jag bara vill försvinna och jag bara gråter och allt känns jobbigt och hopplöst. Men samtidigt är jag rädd för att dö. Men samtidigt inte. Men jag vill leva. tror jag. Jag är 25 år och har hela livet framför mig... Men vem vill leva med en som som jag....? Det är ju frågan...

Tror ingen vill. Ingen kan. Ingen orkar. Är för jobbig. Men jag önskar jag fick tag i "den rätte"... Jag vill ju ha små barn i framtiden. Jag vet vad jag vill jobba med. Jag vet vad jag vill. Och min vilja är stark. Men jag är otroligt rädd... Får jag vara det....? Tänk om jag dör.?! När jag inte vill. Förut har jag bara velat dö och nästan varit död. Men tänk om jag dör nu pga att jag är sjuk. Dö när jag inte vill. Det skrämmer mig. Jag önskar jag hade någon.

Saknar Karin så himla mycket. Hon fanns för mig var dag i 25 år. Hoppas du mår bra där du är nu min älskade Karin. Hos din Johan. Min mormor.

Imorgon ska jag tända ljus för er och tårarna rinner nu redan på mig när jag tänker på dig Karin... Det gick för fort... Alldeles för fort.... Karin - Jag älskar dig.