Inget bra....

Fan vad dåligt jag mår... Både i kroppen och i själen. Känner mig bara till besvär. Imorgon går flyttlasset och jag orkar inte hjälpa till specíellt mycket. Jag vill. Men jag orkar inte och det är så jäkla frustrerande! För jag vill. Vill bara inte att alla andra ska behöva slita för min skull. Är bara ivägen. Känner mig inte älskad. Känner mig ensam och utanför. Överflödig. Varför finns jag? Inte världens mest positiva inlägg. Men mår pissdåligt och är asdepp....

Precis ätit mat. Dillkött och potatis. Det var gott och jag var hungrig. Nu lade jag precis ut min bäddfåtölj på galleriet på Blocket. Vill få den såld innan flytten. Har redan så himla mycket att flytta.

Vi, eller jag rättare sagt, hyrde ett magasin som jag hämtade nyckeln till igår. Där vi ska fövara mina grejer tills jag får lägenheten.

Imorgon åker jag hem till mig för sista gången och sover där tills på fredag, då kommer I och hjälper mig att packa ner det sista. Sen så kommer mamma och pappa lite senare och hjälper mig med med det allra sista. Alla lampor och skit.

Igår var jag och gjorde det där ingreppet i näsan. Det gjorde ont och inget jag vill göra om. Blödde hela dagen igår. Nu ska jag smörja snoken med vaselin i tio dagar. Och jag hoppas de hittar det dem ska hitta i näsan.

Nu har jag bara två undersökningar kvar tills de kan faställa diagnosen. Men allt tar ju en sån jävla tid. Bara det här svaret tar två veckor även fast de skrev akutsvar. Sen ska jag ju ta bort den där muskeln i benet och sen göra tarmundersökningen och det är lördagen den 18:e december.... Gahh! Och vilka jäkla förberedelser. Dricka fyra jävla liter av nån vätska så jag kommer nog bo på toaletten den dagen... Men jag kommer inte klara dricka fyra liter. Never. Vill inte göra den undersökningen. De har redan hittat en inflammation i magsäcken och i slemhinnorna. Så detta känns jävla onödigt och ångestladdat. Men OM jag måste göra undersökningen så får de droga ner mig ordentligt. Och det har dem lovat.

Vill veta om det är Churg-strauss eller inte. Måste få veta. Snart. Och jag orkar inte må såhär. Nåt här fel. Helt jävla fel.

Skulle blivit inlagd igår men jag avböjde det. Känns inget bra att bara gå på ett skithemskt ställe som lungmedicin, dag ut och dag in bara för att observera. De kan ju inte behandla nåt nu som det är eftersom det inte är klart med alla prover. Men om de hade kunnat påbörja en behandling för att jag skulle må bättre så hade jag såklart gått med på att lägga in mig.... Men lungmedicin är hemsk. Tycker jag ialafall. Alla är så sjuka. Sen så fick jag inget bra bemötande när jag blev inskriven första gången. De bara dumpade mig och rullstolen, min packning i ett rum och gick. Visste inte ens vart man åt mat. Eller hur det funkat med nåt på avdelningen. Så jag har inga bra erfarenheter av den avdelningen. Men sen när jag varit där på besök har det varit bra bemötande och bra personal.

Vill slippa sjukhus så länge det gå för det kommer säkert komma en dag då jag behöver vara inlagd för behandling. Så det kändes inte bra att läggas in igår. Sen är jag så svårstucken. Ser ju ut som en nåldyna efter varje besök på sjukhuset. Inget kul.

Fått pengar ifrån försäkringskassan nu. *applåder* Tog BARA nästan ett halvår för dem. Men har inte fått nån lapp om hur mycket jag får i bostadstillägg än. Får om det kommer nåt brev imorgon från försäkringskassan. Nu händer det iallafall nåt.

Nu ska jag ta mig ett bloss och en kopp te.

Kramar Sandra

Godmorgon Världen!

Godmorgon världen! Sitter med en stor kopp te. Precis läst ut ännu en bok. Evelyn Spöke. Läst den förut. Ska börja på nån ny snart. Tänkte bara skriva några rader här först.

Idag ringer min läkare ifrån lungmedicin... Oshit vad nervös jag är... Vet inte vad som kommer hända och att inte veta är det värsta av allt. Mår ju inte tipptopp. Så nåt måste göras. Imorgon ska jag på nån jäkla undersökning. De ska ta bort en vävnadsbit ifrån näsan. Aj fan säger jag bara... Jag som redan har så ont i snoken(:- Så vi får se hur det går. Värsta bra läkaren har jag iallafall. Så det är ju skönt.

Vill ha en diagnos snart. Vill veta vad det är för fel på mig. För nåt är det ju. Så jag tycker de får snabba på lite nu så jag får må bra igen. Har nästan haft feber konstant i ett år snart. fatta, ett år! Min kropp är helt slut.

Funderar på att bege mig ut i snökaoset nu.... Eller inte nu. Snart. Sen. Kanske.. Får se. Snöar som tusan och ikväll ska jag och mamma hem till mig. Sista natten i lägenheten. Det känns sådär. Har ju trivts bra i Berga och jag har aldrig varit rädd i lägenheten. Men det ska bli så himla skönt att få markplan utan en jäkla trappa! Gött Hörrr`ni!

Pappa väckte mig vid halv sex i morse och gav mig medicinen. Hade svårt att somna om. Men sovit lite iallafall. Det värsta är att jag är så hungrig på morgonen. Ska försöka vänja mig av med det.. Så jag har ätit frukost två gånger idag. Sen så har jag ju fått nåt jäkla dille på att jag måste väga mig. Och det gjode jag. Såklart. Efter frukostarna och massa kaffe. Men hade gått ner ett kilo ändå sen jag vägde mig sist. Ska ner tio till bara... det SKA gå! Eftersom jag både hade ätit och druckit hela morgonen så måste ju man kunna räkna bort nästan ett kilo. Japp. Så får det bli! Så bestämmer jag att det är.

Väntar på post. Beställt två böcker som kommer idag.

Vi ska magasinera mina möbler på ett ställe i i Linköping. Det blir bra. Då behöver vi inte krångla med att köra iväg alla möbler hem till Finspång. Shit - jag flyttar snart!

Nä, nu ska jag sluta tjöta!

Förrtsen betalade jag resan igår till Teneriffa. Det sved. För jag vet att vi inte kommer att komma iväg. Men vi får tillbaka våra pengar sen så det är lugnt.

Ha en fin dag! Kramar Sandra

Kan säga att jag mår bra - faktiskt!

Nu har jag varit på bion med mamma och Lena. Filmen var bra. Nu har vi käkat mat och nu så provar jag tröjan jag köpte på NewYorker. Skitsnygg! Hann inte prova den där. Hade en kvart på mig och om jag hade testat den så att jag blivit helt slut. Orkar ju ingenting. Sen köpte jag ett par caprilånga joggingbyxor. Satt också bra. Och jag mår bra. Rätt så bra. Så bra det går. Tar vara på dem här stunderna. Men visst. Feber och hängig och svårt att andas har jag. Men inte så mycket ångest och så. Vilket känns såååå bra! Nu är ju kortisonet sänkt. Men vet inte om jag känner nån skillnad än. Tror inte det. Nervös för nästa vecka... Vad kommer hända?! Nä, nu ska jag leva i nuet och ta vara på den stund jag mår bra. Kram och godnatt!

På bio

Idag ska jag på bio. Vi ska se "I rymden finns inga känslor". Har velat sett den länge. Men nu blir det av. Sovit ganska gott inatt. Städat mitt rum nu. Rörigt som fasen var det men nu är det fint igen. Ska ta och käka lunch nu. Skriver mer ikväll.

Ha en bra dag! kram Sandra

Känslokaos

Tankar och känslor bara far inom mig. Jag är rädd. Livrädd. Ledsen. Ångestfylld. Förbannad. Kan inte sätta ord på mina känslor. Det gör ont i mig... Jag vill inte vara med längre. På tisdag har jag en undersökning som jag inte vill göra. Ta vävnad ifrån näsan. Jag är så himla öm i näsan efter alla oprationer så jag vill inte! Sen så kanske ska jag ska bli inlagd... Nä, shit, nä... Får veta på måndag.... Kan ingen orka åt mig för jag orkar fanimej inte!Ge mig kraft... Orkar inte juh....

väntar....

Väntar på att klockan ska bli två. Åkte aldrig hem igår. Mamma hann inte skjutsa mig innnan jobbet så idag åker jag istället. Ska packa, packa och åter packa.... Och umgås med min Linda.

Idag är jag inte lika pigg som igår. Men det gå ju upp och ner. Inte testat tempen idag. Men känner mig inte så jättefebrig. Inte än. Det brukar ju komma framåt kvällen. Bävar för mina trappor. Hatar dem. Vill ha min nya lägenhet - nu! Flåsar ju fan som en flodhäst efter att besegrat trapporna. Men idag är ju pappa med så han får bära. Stackare. Men det gör han.

Läst ut ännu en bok nu "Daniel pratar inte" Den var sådär... Ska börja ¨på någon ny snart.

En stor kram så länge

Hem till mig..

Drar hem till Berga idag. Sover där inatt. Måste komma härifrån lite. Klättrar på väggarna snart. Pappa kommer och hjälper mig att packa imorgon eftermiddag. Ska packa ner alla kläder och porslin som jag inte använder. Alla jackor och skor... Rensa garderoben gör jag efteråt. Har varken tid eller ork till det just nu. Så det får bli sen när jag packar upp i den nya lägenheten.

Idag har jag en ganska bra dag... Så länge den varar... Men inte mycket feber. Men jag mår inte på topp men jag har mått sämre. Så det gäller att glädjas åt det lilla.

Varit ute och gått en liten promenad idag. Det var skönt. Gick i min egen takt, vilket inte är så snabbt nuförtiden, men ändå. Jag gick iallafall. Orkar inte som förut.

Rastlös idag och så har jag ont... Som fan i axeln. Svimmade i förrgår kväll.... Vet inte varför. Men svimmade gorde jag iallafall. Och det känns.

Nu ska jag ta och bädda sängen och göra lite fint tills mamma vaknar.

Kram Sandra

Bara är idag...

Idag har jag bara slappat. Legat och läst och bara varit. Både mamma och jag sov till ett idag. Skönt. Varit vaken ganska mycket inatt. Fick en sån jäkla hjärtklappning av den nya medicinen så jag kunde inte somna. Fick ta en lugnande tablett. Pulsen var skithög. Men somnade tillslut. Nu har jag läst ut "Vår lilla hemlighet" den var sådär. Börjat på en ny bok nu. Min kamp. Verkar lite konstig. Beställt lite nya böcker. Några får jag av mamma och pappa i julklapp. Läser så himla mycket. Skönt att jag kan göra det iallafall när jag inte orkar så mycket annat. Ikväll ska mamma och jag se på film och mysa. Snart är det matdax. Börjar bli hungrig. Magen är inte lika svullen idag. Skönt.

Nu ska jag ta och duka fram till maten. Ha det gott så länge! //Sandra

Allt och ingenting

Inte skrivit på ett par dagar nu. Har inte orkat helt enkelt. Haft massor att göra. Är hemma hos familjen nu igen. I onsdags var jag på sjukhuset nästan hela dagen för olika undersökningar och läkarbesök. Det gick bra. Men var så trött när jag kom hem att jag somnade innan nio. Och det är inte likt mig men jag hade inte sovit nåt på natten. Inatt somnade jag också ganska tidigt. Före midnatt iallafall. Vilket känns skönt. Idag har jag en slappardag. Ligger och läser och tar det lugnt. Mår sådär. Både i själ och kropp. Min kropp börjar bli sliten nu efter all feber och blodsocker som åker bergochdalbana... Har feber hela tiden. Nu ha jag fått en egen blodsockerapparat och både igår och idag har jag legat bra vilket känns riktigt bra. Men sjukt ont i huvudet som jag inte vet vad det beror på. Har planer på att ta en Tradolan för panodilen hjälper inte. Sen gillar jag inte att ta så mycket panodil. Har ju tagit det å himla mycket nu den sista tiden och innan så tog jag så många intoxer av paracetamol att
jag var nära att skada levern. Alvedon kan jag inte ta... Seriöst. Spyr då. Kan inte med lukten. Usch oh fy... Nä, nu skriver vi om nåt annat....

Jag var ju på plastiken för sista kontroll av näsan och läppen och läkaren, Anders, var nöjd. Han ville inte göra ågot mer. Så jag får väl nöja mig och liksom gilla läget. Stå ut med hur jag ser ut. Acceptera.

Sen så gjorde jag nåt konstigt nervprov på ben och armar i onsdags. Får svar på det om 2-3 veckor....

Jag är ledsen. Vi kommer nog inte iväg till Teneriffa i Januari. Det gör mig jätteledsen och besviken. Alla undersökningar dröjer ju iväg och jag är sjuk. SÅ varken mamma och jag skulle få nåt utbyte av att åka utomlands. Men vi vill. Gärna. Skitgärna. HATAR vintern. VILL åka. Men det är otäckt sen så vet vi ju inte hur det går med andningen och allt. Och ha feber i solen är ingen hit. Inte orka gå promenader och bada och ha det allmänt trevligt är inte lätt när man mår såhär. Resan ska snart vara betald. Men vi får läkarintyg och pengar tillbaka. Men ändå, Det är tråkigt... Jag är trött på att vara sjuk nu. Sjukt trött på det. Aldrig kunna känna sig pigg och utvilad. Ha energi, kraft och ork och mena att man må bra när folk frågar! Innerligt trött på detta.

....Och några pengar från försäkringskassan har inte dykt upp än. JAG HAR INTE RÅD att betala 4 hyror utan bostadstillägg. Så rappa på med pengarna... Tack.

Snart flyttar jag också. PANIK! Halva lägenheten är kvar att packa ner. Och det är inte lite saker... Tänkte åka dit på söndag med mamma och pappa ooch packa ner det mesta. Längtar efter flytten. Eller inte flytten men lägenheten som jag ska flytta till. Flytten bävar jag för. Orkar ju ingenting själv. Och jag tycker inte om att vara folk till last... Men skönt att slippa städa. Anlitat en städfirma. Så då kan jag lägga all enrgi på den nya lägenheten. Vilket känns skönt.
Kommer ta tid att få allt på plats... Men men... Så är det för alla.

Kan inte fatta mig på min kropp. Eller fläskberg kanske man ska säga.. Försöker att gå ner i vikt men det går inte. Börjat väga mig vilket är dumt eftersom det är så ångestsskapande.... Min mage är jättesvullen. Vet inte varför. Kan vara inflammation i tarmarna som sist. Men har inte lika ont som då. Vilket är bra.

Nä, nu har jag skrivit mycket... Me det finns mer i mina tankar... Dem kanske kommer svart på vitt senare! Nu ska jag ta ett bloss sen ska jag lägga mig och läsa en stund.

Kramar Sandra

GodMorgon

Godmorgon hela världen! Hoppas ni sovit gott. Det har inte jag. Typ ingenting. Blir så himla nervös nu när jag skulle gå upp vid halv sex. Sen har jag legat och grunnat och tänkt på allt mellan himmel och jord. Mycket tankar på kroppen. Jag skäms. Jag var ju så fin förut. Nu ser jag ut som en träskpadda. Kan inte ha vinterjackorna som jag kunnat förut. Så jag måste köpa en ny. Men jag har inte råd. Sen behöver jag nya vinterskor. Får se vad jag hinner och orkar efter sjukhusbesöket idag. Vet vad jag vill ha för jacka och skor. Men det är bara pengar som fattas... Ja, ja.. Nu ska jag gå och borsta gaddarna sen ska vi åka.

Kram så länge

Tisdag

Till plastiken imorgon kvart i nio. Måste åka härifrån vid sju. Suck och gäsp.... Men det går. Sen ska jag vara kvar i Linköping tills på torsdag, för då ska jag på nån jäkla undersökning kvart i åtta. Orka!

Nu har vi precis käkat mat. Potatismos och fläsklägg. Det var gött. Jag vet inte när jag är mätt är det värsta... Mina hunger och mättnadskänslor är inte som dem ska. Känner inte när jag är mätt. Eller när jag är hungrig. Eller jag är hungrig för det mesta. Men nu när jag är hemma hos mamma och pappa brukar dem lägga upp mat åt mig vilket känns bra. Då får inte Trassel rösten hörd. Då slipper jag bestämma. Är rädd för att äta för mycket och att folk ska tycka jag är äcklig fet och inte borde äta alls. Men jag måste äta. Annars får Trassel hårdare grepp... Det är ett dilemma.... En balansgång.

Nu ska jag dricka mitt kaffe!

Packat...

Varit hemma i Berga och packat idag med hjälp av pappa och Linda. Är jättetrött nu men det har gått bra. Pappastackarn fick ju slita och släpa, men det visste vi ju innan. Har ju inte den orken och styrkan. Mår jättteilla av allt slem i luftvägarna. Så det är mindre kul. Fått tid till en operation den 23:e, men tror inte att den går att genomföra eftersom jag är sjuk och svårt med andningen. Får se. Imorgon kanske min läkare ringer och meddelar o hon kommit fram till nåt. Fan - vill bli frisk!

Nu ska jag packa upp kläder jag hade med mig hemifrån. Sen nattinatti!

Varit och tänt ljus för mina älskade änglar i himmelen. Så idag går tankarna bara till Er. Ni Fattas Mig. Men mitt hjärta kommer alltid slå för er. Vila i frid och hoppas ni har det bra där ni är. Ni är älskade och saknade. Älskar Er//Eran Sandra

Lagom mycket...

Har legat och kollat på film nu ikväll. Blidde C/O Segemyhr. Koncentrera mig lagom mycket. För en sån dag är det idag. Kan inte koncentrera mig så bra. Mycket tankar och känslor ivägen. Men det är lite bättre än igår då jag bara ville försvinna och TRODDE jag skulle göra det också. Kanske jag gör, men jag vill inte. Inte just nu. Tycker livet är orättvist. Men önskar ingen annan det jag går och har gått igenom. De är för mycket. Det är för smärtsamt. Samtidigt vet jag att folk har det mycket värre än vad jag har och att jag är en riktig gnällspik. Men sån är jag.

Försöker hålla skenet uppe ska ni veta. Men det är inte alltid lätt att vara stor och stark.... Jag känner mig liten och svag ibland... Och ibland kan jag orka för två. Just nu räcker min ork till att hålla mig vaken och varasånär trevlig och social. Men är anti till sjukhus och allt skit. Önskar jag kunde vakna upp ur dennna mardröm. Hoppas verkligen mamma och jag kommer iväg till solen i januari... HATAR denna årstid. Verkligen hatar. November är den värsta månaden på hela året. Kanske har sina orskaer... Men efter Jul brukar det vända. Börjar gå in i en deppression nu tror jag. Då jag bara vill försvinna och jag bara gråter och allt känns jobbigt och hopplöst. Men samtidigt är jag rädd för att dö. Men samtidigt inte. Men jag vill leva. tror jag. Jag är 25 år och har hela livet framför mig... Men vem vill leva med en som som jag....? Det är ju frågan...

Tror ingen vill. Ingen kan. Ingen orkar. Är för jobbig. Men jag önskar jag fick tag i "den rätte"... Jag vill ju ha små barn i framtiden. Jag vet vad jag vill jobba med. Jag vet vad jag vill. Och min vilja är stark. Men jag är otroligt rädd... Får jag vara det....? Tänk om jag dör.?! När jag inte vill. Förut har jag bara velat dö och nästan varit död. Men tänk om jag dör nu pga att jag är sjuk. Dö när jag inte vill. Det skrämmer mig. Jag önskar jag hade någon.

Saknar Karin så himla mycket. Hon fanns för mig var dag i 25 år. Hoppas du mår bra där du är nu min älskade Karin. Hos din Johan. Min mormor.

Imorgon ska jag tända ljus för er och tårarna rinner nu redan på mig när jag tänker på dig Karin... Det gick för fort... Alldeles för fort.... Karin - Jag älskar dig.

Svarta tankar...

Mår piss och åt helvete... Ledsen och ångestfylld. Tänker hemska saker. Tänker på min begravning. Vad jag ska ha på mig och så. Vilka låtar som ska spelas. Men begravningen får inte bli för dyr: Får ta av mina sparpengar. Mamma och pappa ska inte behöva betala nåt. Idag är en svart dag och saknaden efter Karin är stor.

Onsdag

Sitter med en kopp kaffe bredvid mig och bara tar det lugnt. Lite rastlös. Läst ut en bok nu. Den var inte så bra. Nu har jag börjat på en annan som jag ska fortsätta på. Den verkar bra. Köpte den för 10 kr i berga. Som hittat. Japp! För den är bra också.

Jag har fan inget liv. Orkar ingenting längre. Min ork är slut. Vi var ju på jouren igår men då låg mitt socker bra så då kunde dem inte göra nåt. Nu låg jag på 8, förut på 13. Men imorgon ringer en läkare ifrån Berga vårdcentral och pratar med mig. Men har ingen lust att åka in till sjukhuset. Är så himla trött på sjukhus att jag skulle kunna göra vad som helst.. Typ...

Och så var dem TVUNGNA att sticka mig igår igen i Finspång. Gick med på det. Men på lungmedicin fick dem inte göra det. Lter kanske som en trotsig 5 åring men jag är så sjukt trött på att bli stucken och ha ont. Ser ju ut som jag vet inte vad efter varenda läkarbesök. Hur mycket prover finns det att ta egentligen?? Ja, ja.. Men dem lyckades på andra försökt iallafall. Brabra.

Måste hem och packa snart. Sen måste jag flytta över telefon och en massa skit till den nya adressen. Massor att tänka på juh! Men pappa ska hjälpa mig att packa ner det mesta på söndag. Själv orkar jag inte så mycket. Känner mig fruktansvärt lat. Från att vara en tjej full av energi till att inte orka något alls. Jag promenerade över en timme varje dag förut. Jag simmade. Åkte skidor. Var ute och cyklade. Nu orkar jag knappt gå upp till min lägenhet på tredje våningen utan att vara helt slut efteråt. Det känns inget kul. Inget alls. Det här är inte Sandra. Det är det verkligen inte. Blek, trött och orkeslös.

Maten är kämpig just nu. Men jag äter ändå. Blir så hungrig av kortisonet och jag har svullnad - masssor!! Ser inte klok ut. Funderar på att sluta med medicinen men då blir jag väl jättedålig... Men det är jättejobbigt att ha det såhär. Har aldrig vägt såhär mycket. Har ju min Bulimi att tampas med. Och de anorektiska tankarna som lever kvar även i den nya överviktiga kroppen. Igår ville läkaren på akuten känna på min mage. Men NEJ. Skäms över min kropp. Jag måste ju ha rätt att säga ifrån om min egen kropp utan att låta trotsig och inte vilja samarbeta. Så det blidde inget kläm på min mage igår. Punkt slut.

Tror jag samlar på mig vätska. Svullen i fötterna och benen också. Blir väl så av medicinen.

Nu ska jag fortsätta läsa min bok.

En stor kram från mig

Gick bra

Nu är jag hemma ifrån sjukhuset för denna gång. Det gick rätt så bra på lungmedicin. Gjorde röntgen på lungorna och dem var oförändrade. Alltså lika som förut. Sen tänkte hon sänka kortisonet till 30 men det gjorde hon inte. Höjde astmamedicinen och så ska hon fixa så jag blir inlagd några dagar och gör alla undersökningar. Sen blir det tuffare behandlingar. Andra mediciner. men men, jag gör vad som bara jag slipper må såhär. Halv fem ska jag till jourcentralen och träffa en läkare pga. mitt blodsocker som åker bergochdalbana. Kanske får insúlin. Får se.

Skitsvårt att somna inatt. Har det när jag vet att jag ska upp tidigt. Pappa och jag åkte vid sju imorse. Skulle vara på röntgen halv nio så det blev bra. Tänkte stanna kvar i Linköping men nej, mår inget bra. Skulle ändå inte orka packa. Pappa och jag åker in på söndag och packar en massa.

Jättetrött nu. Tror jag ska sova en stund.

Det blev strömavbrott nu. Pissigt. till tre tror jag.

Skriver mer sen.

Kram Sandra

Måndag

Förbannade skitdator! Han bara bråkar med mig... Försöker ladda in musik men den vill inte samarbeta. Så jag ger upp. För stunden iallafall. Imorgon ska jag till lungmedicin för undersökningar och träffa en läkare. Är nervös. Jättenervös. Bara jag inrte blir inlagd... Pallar inte. Men måste få nån medicin så jag mår bättre. Detta går icke längre. Men kan inte vara på den avdelningen. Inte lungmedicin. Den är hemsk. Värsta avdelningen jag varit på. Så dit vill jag inte. Nu ska jag ta min nattmedicin och ni kan hålla tummarna för mig imorgon om ni har lust. Ska vara där halv nio.

Kram Sandra