Finns det nån mening?

Ser på Dexter med mamma i källaren. Mys. Men kan inte koppla av. Min kropp är på helspänn. Ska nog ta en Stesolid för att kunna slappna av lite. Det blev inget Linköping idag. Imorgon. Då ska vi till bo-butiken och beställa torktumlare och tvättmaskin till den nya lägenheten. Sen så ska vi packa lite. Jättestressad över flytten. Det är ju bara en månad kvar sen bor jag inte kvar i Berga! Shit.. Men jag har en underbar omgivning som stöttar och hjälper mig med packning och allt. Jättesvårt att organisera och så. Sen så är jag så himla trött och orkeslös. Det är jobbigt. Jag är trött men kan inte sova. Har massa feber ikväll också. Min kropp är helt slut men kroppen är stressad. Orkar inte!! Ibland känns det som om det inte fanns nån mening med att fortsätta kämpa. Men det måste gå. Jag måste vara stark. Jag vill att någon orkar för två... Orkar för mig när jag inte längre orkar gå... När orken tryter och ångesten är jävligast och kroppen mår sämst. När hoppet och tron inte räcker till. När jag inte längre orkar gå, skulle du kunna orka för två då? Jag känner mig ensam. Jag är rädd. Jag är arg. Jag är ledsen. Jag älskar. Jag hatar.

Nu ska jag se klart filmen. En stor kram till er alla!