Ledsen, förbannad och besviken!

Nu är jag förbannad och ledsen och besviken dessutom! Var inne en puckad läkare här förut med doktor B. Vi, B och jag tål inte varandra. och nu har jag fått honom som läkare eftersom jag bytt rum. Vi går helt enkelt inte ihop han och jag. Nu misstrodde han mig om medicinerna igen! Ville att de skulle ha min dosett. Men jag vägrar! Sköter det så bra själv! Sen ska jag inte få insulin om det inte ät över 30. Nu var det 19 och jag mår skit. Kanske ska få tabletter istället, för dem går man ner i vikt av. Men jag tålde inte dem sist! Så imorgon ska jag åka hem. Inte ett dugg klokare, men om ännu mer arg och bitter! Trodde jag skulle få hjälp när jag var här. Är för tjock för insulin. Typ så sa hon, Andrea hette hon. JAG VET ATT JAG ÄR FET! Ni behöver inte påpeka det. Blir så jävla ledsen. Mina ätstörningstankar är inte borta för att jag är tjock! Funderar starkt på att sluta äta nu. Orkar inte se ut såhär. Extra jobbigt blir det när överläkarna påpekar att man ser ut som en rund boll och borde minska kortisonet nu, helst igår. Du var ju säkert fin och smal innan kortisonet sa hon. Jo, visst... Bara det att hon inte vet att för fem år sedan höll jag på att dö av anorexi. Och ja, jag har alltid varit smal. Men jag vill kunna andas också! Det kan jag inte utan kortisonet. Fan, vad trött jag är på allt!!!!

nu ska jag ta en kopp kaffe och en cigg och försöka lugna ner mig.....

Kram