Nu har jag varit på permis sedan i söndags. Haft det jättebra. Ska tillbaka till avdelningen imorgon. Känns mindre kul. Är så innerligt trött på sjukhus och framför allt på att vara sjuk! Jag har tröttnat nu. Börjar tappa sugen rejält. Men det vet dem på avdelningen och mamma och pappa också. De ska ju få ihop ett möte med psyk och socialen så fort som möjligt för att hjälpa mig till det bästa, vilket känns skönt. Bara Lungmedicin håller vad dem lovar så!
Maten strular rejält nu. Får knappt inte i mig nåt. Men det är inte bara ätstörningarna, det är att jag inte har någon matlust heller, och det har ju Trassel fattat också, så han får ju ny energi att trigga igång ätstörningarna igen. Som ett ekorrjhul! Sitter dock och dricker en näringsdryck och trotsar Honom nu! Han ska inte få ta över helt!
Jag är rädd. Förut var jag livrädd, tänk om jag dör? Ingen säger, eller vet vad det är för fel på mig efter flera års utedning. Det skrämmer mig. Men jag tror att den nya medicinen har börjat hjälpa lite. Vissa dagar är jag feberfri och andningen är lite bättre. Men jag behöver ju syrgas och så ibland, men det är lite bättre ändå just nu. Tappar orken ibland. Då önskar jag att jag hade någon. Jag har många men känner mig ensam ändå. Min familj är underbara på att ställa upp! Älskar er!
Nu ska jag sova.
Godnatt//Sandra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar