Livet är inte rättvist...

Det känns som om orken tryter. Att jag inte orkar mer just nu. Så jävla trött. På allt. På mig själv. Jag tycker inte om mig själv. Jag nästan hatar mig själv just nu... Jag har inte lyckats med något i livet. I maj fyller jag 26 år, och vad har jag gjort med mitt liv? - Inget! Jag är misslyckad. Helt jävla misslyckad. Någon man inte kan tycka om. Jag vill inte vara med längre. Inte om det ska vara såhär. Tårarna bara rinner just nu... Vill bara bort, bort från allt ont. Men jag vill inte dö. Jag är rädd för att dö. Och det värsta är att jag tror att jag kommer dö. Snart. Det är en känsla jag har. Men fatta - jag vill inte dö! Inte nu. Inte 25 år gammal. Inte nu när jag vill leva. Då, då när jag var som djupast nere i träsket och själen värkte som fan - då ville jag dö men gud tog inte emot mig fastän jag försökte helhjärtat gång på gång. Hade verkligen gett upp. Ville dö. Ville inte finnas på denna jord. Men sen blev jag sjuk i kroppen och själen har läkt mer och mer, och då kommer den här sjukdomen som ingen vet namnet på.... Diagnos Okänd. Jag vill inte låta bitter. Jag är inte bitter, bara lite... Livet ä orättvist och ja, jag vet att många har det väre än mig så att jag ska inte klaga. Men livet är inte rättvist. Vissa drabbas inte alls, vissa andra får allt. Oskyldiga barn. Vad har dem gjort för ont? Jag kanske är svag.. Men orken tryter efter allt nu.... Kalla mi vad ni vill men jag orkar inte kämpa. Me jag vill inte dö. Bara vila och bli bra...

//En ledsen Sandra

Vill inte...

Hej på er allihopa! Hoppas ni mår fint... Själv är det la sådär... Imorgon ska jag in och göra en röntgen av hela skelettet sen så ska jag ta massor utav prover. Ska vara på sjukhuset klockan nio. Så får åka härifrån vid halv åtta. Men jag vill inte! Är rädd att proverna är sämre då blir jag säkert inlagd. Min blodförgiftning är tydligen inte borta än. Har feber fortfarande. Idag har jag haft 38,3 hela dagen. Mår inget vidare. Trött som satan. Vill bli frisk! Jag vill!

Sett klart på tedje boxen av Tre Kronor nu. Väntar på den 4:e... Sen så sitter jag med färg i håret just nu. Ska bli svarthårig igen. Så nu ska jag gå och skölja ur färgen. Önskar er en trevlig kväll!

Håll tassarna för mig att jag inte blir inlagd imorgon. Sist låg crp:t på 36... Hoppas på att det sjunkit... Tänk på mig imorgon!

Kram Sandra

imorgon bär det av!

Borde jag vara glad? För jag vet inte om jag är det... Blir utskriven imorgon. Det känns ju väldigt skönt att komma hem, det kan jag erkänna. Men felet är att dem inte hittat den rätta diagnosen på mig. Har varit här i snart 9 veckor men är inte klokare för det. Vet inte ett skit mer vad det är för fel på mig. Och det grämmer mig. Mig och min familj. Vi är besvikna. På 9 veckor borde de kunna hittat felet. Ska jag gå runt med feber hela livet? Vara trött och orkeslös.. nej tack. Då vill jag inte vara med. Såhär orkar jag inte må. Idag jat jag 38,4 i temp. Mer än vanligt. Har kännt mig jättekonstig idag. Yr och orkeslös. Lite beror nog mycket på maten. Att jag inte äter. Det är svårt att äta. Har varken hungerkänslor eller matlust. Det är blandat. Både ätstörningar och annat skit. Maten smakar ju inget.

Ikväll är det den sista kvällen med antibiotika intrenavöst... Sen ska jag få tablettform. Grejen är den att jag inte tål all medicin och den jag ska få tål jag inte, tror jag inte iallafall.. Den som lever får se! Mitt crp har gått upp igen till 54... Inte bra...

Nu ska jag iallafall hem. Men är lite besviken på dem.

Kram Sandra